
I gröna bioraffinaderier processas vallgrödor som gräs och klöver för att utvinna protein och energi. En En viktig biprodukt från denna process är presskakan, en fiberrik restprodukt som uppstår när vätskan pressats ur biomassan. Presskakan kan användas som djurfoder eller för biogasproduktion, men den kan också omvandlas till biokol genom en process som heter pyrolys.
Att använda biokol som en långsiktig kolsänka innebär inte bara miljöfördelar, utan kan också bli en ekonomisk möjlighet.
Forskning visar att biokol kan lagra kol i marken under tusentals år, vilket gör den till en av de mest stabila formerna av koldioxidlagring. Genom att dokumentera hur mycket biokol som produceras och används i marken kan lantbrukare och företag registrera och certifiera detta som en kolsänka och få möjlighet att sälja kolkrediter.
Kolkreditmarknaden fungerar så att företag och organisationer som har svårt att minska sina utsläpp kan köpa krediter från projekt som binder kol, till exempel genom biokol.
För lantbrukare kan biokol därför innebära både en klimatsmart åtgärd och en ny affärsmöjlighet.
Ett klimatsmart val för framtiden
Att omvandla presskaka från gräs till biokol är ett innovativt sätt att skapa ett mer hållbart och lönsamt jordbruk. Det ger flera vinster:
• Minskade växthusgasutsläpp – Biokol lagrar kol som annars skulle återgå till atmosfären.
• Bättre jordhälsa och högre skördar – Biokol förbättrar jordens vattenhållning, näringsbalans och mikroliv.
• Mindre näringsläckage – Färre näringsförluster till sjöar och vattendrag, vilket minskar övergödning.
• Effektivare resursanvändning – Presskaka som annars skulle bli foder eller biogas blir en långsiktig kolsänka.
• Ekonomiska möjligheter – Genom kolkrediter och förbättrad skördepotential kan biokol bli en lönsam investering.
• Genom att använda biokol kan jordbruket bli en del av lösningen på klimatutmaningarna, samtidigt som vi skapar en mer hållbar matproduktion och friskare jordar för framtida generationer.

Svepelektronmiskropbild av porerna i två olika biokol Foto Oskar Modin.
Vill du veta mer?
Om du vill veta mer eller har frågor hittar du kontaktpersonerna för detta arbetspaket nedan.





