Fr\u00e5n gr\u00e4s till textil<\/span><\/h1>\n<\/div><\/i><\/span><\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>![](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Textile-image-7.jpg\" "\\"Textile-image-7\\"")
<\/span><\/div><\/div><\/div>Konventionella naturliga textilk\u00e4llor, som bomull, kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder mark, vatten och bek\u00e4mpningsmedel. Samtidigt \u00f6kar efterfr\u00e5gan p\u00e5 textilier i hela v\u00e4rlden1. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs ett h\u00e5llbart alternativ – som till exempel gr\u00e4s.<\/p>\n
Foto: <\/em>Ett prov best\u00e5r av 100 % gr\u00e4s och det andra av 50\/50 % gr\u00e4s\/konventionell vedmassa.
\n<\/em>Foto: J. Ronkainen<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Cellulosa \u00e4r ett naturligt material som finns i alla v\u00e4xter, tillsammans med lignin och hemicellulosa utg\u00f6r det tre huvudkomponenter som utg\u00f6r majoriteten av alla v\u00e4xter. Cellulosa utg\u00f6r den prim\u00e4ra strukturen i v\u00e4xtcellen, med hemicellulosa som lindar sig mellan cellulosan och f\u00f6rbinder cellulosamolekylerna.<\/p>\n
Lignin ger v\u00e4xtcellen styrka och styvhet.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>
Cellulosa kan renas fr\u00e5n olika v\u00e4xter och anv\u00e4ndas f\u00f6r textilproduktion genom olika processer som lyocell och viskos. Dessa metoder \u00e4r dock energiintensiva och anv\u00e4nder starka kemikalier.
\nDet beh\u00f6vs en mer milj\u00f6v\u00e4nlig reningsmetod f\u00f6r att minska textilindustrins milj\u00f6p\u00e5verkan.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
<\/i><\/span><\/a><\/div>Fr\u00e5n gr\u00e4sfibrer till textilproduktion <\/span><\/h4>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>![](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Textile-image-2.jpeg\" "\\"Textile-image-2\\"")
<\/span><\/div><\/div><\/div>Det gr\u00f6na bioraffinaderiet vid AU Viborg utvinner protein ur gr\u00e4s. Fr\u00e5n denna process finns det tv\u00e5 restprodukter, brunjuice och massafraktion, som b\u00e5da f\u00f6r n\u00e4rvarande anv\u00e4nds f\u00f6r biogas.
\nMassafraktionen fr\u00e5n bioraffinaderiet kan renas till en cellulosarik massa, som kan l\u00f6sas upp och spinnas till textilfilament. Att anv\u00e4nda en restprodukt fr\u00e5n bioraffinaderiet f\u00f6r att tillverka textilier tillf\u00f6r ytterligare en h\u00f6gv\u00e4rdig produkt till v\u00e4rdekedjan genom att utnyttja biomassans fulla potential.<\/p>\n
Hemicellulosa och lignin l\u00f6ses upp och avl\u00e4gsnas fr\u00e5n gr\u00e4smassan genom f\u00f6rbehandlingarna, vilket ger en koncentrerad cellulosamassa. De olika f\u00f6rbehandlingsmetoderna inneb\u00e4r att massan v\u00e4rms upp under tryck, f\u00f6rst med en svag syra och sedan med en bas.<\/p>\n
Genom att anv\u00e4nda flytande salter, s\u00e5 kallade joniska v\u00e4tskor, kan cellulosan l\u00f6sas upp. Detta sker genom att jonv\u00e4tskan interagerar med cellulosakedjorna och g\u00f6r den annars ol\u00f6sliga cellulosan l\u00f6slig.<\/p>\n
Cellulosal\u00f6sningen, \u00e4ven kallad \u201ddope\u201d, \u00e4r mycket visk\u00f6s och tr\u00e5dig. N\u00e4r dopen exponeras f\u00f6r ett antil\u00f6sningsmedel, t.ex. vatten, kommer cellulosan att f\u00e4llas ut. Man kan sedan manipulera dopen till en \u00f6nskad form, t.ex. en film eller ett filament, och f\u00e4lla ut cellulosan, som kommer att f\u00f6rbli i denna form.
\nDessa egenskaper g\u00f6r det m\u00f6jligt att spinna l\u00f6sningen och bilda tr\u00e5dar f\u00f6r textilproduktion.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>
Spinnningen av f\u00e4rg\u00e4mnet sker genom att f\u00e4rg\u00e4mnet pressas genom sm\u00e5 h\u00e5l, s.k. \u201dspinerette\u201d, i ett 1 cm stort mellanrum mellan spinerette och vattnet.<\/p>\n
De formade filamenten dras sedan genom vattnet och upp p\u00e5 motordrivna valsar som kallas \u201dtake up rollers\u201d – upptagningsrullar. H\u00e4r trasslas filamenten upp. Efter centrifugeringen placeras filamenten i ett vattenbad f\u00f6r att avl\u00e4gsna all jonisk v\u00e4tska.<\/p>\n<\/div>
![\"Illustration](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Illustration-process-spinning_EN.jpg\" "\\"Illustration")
<\/span><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Fr\u00e5n gr\u00e4smarksbiomassa till textilprodukter<\/h3>\n<\/div>1.<\/strong> Presskaka, 2.<\/strong> Syraf\u00f6rbehandlad biomassa<\/em>, 3.<\/strong> Uppl\u00f6st massa, 4.<\/strong> Spinnmassa, 5.<\/strong> Regeneraterat cellulosagarn<\/em>, 6.<\/strong> Stickad textil<\/em><\/p>\n<\/div>![](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Textile-image-8.jpg\" "\\"Textile-image-8\\"")
<\/span><\/div>Foto: J. Ronkainen<\/em><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Faktablad – Textil<\/strong><\/h3>\n<\/div>![\"From](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/From-grass-to-textile_Green-Valleys_EN_Sida_1-scaled.jpg\")
<\/a><\/span><\/div>L\u00e4s mer<\/span><\/a><\/div><\/div><\/div>![\"Textil](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/2025-07-Textil-video-Green-Valleys-1.jpg\" "\\"2025-07")
<\/span><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Vill du veta mer?<\/h3>\n<\/div>Om du vill veta mer eller har fr\u00e5gor hittar du kontaktpersonerna f\u00f6r detta arbetspaket nedan.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>
![\"Julia](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Julia-Ronkainen.jpg\")
<\/div><\/div>Julia Ronkainen<\/span>Projektledare<\/span><\/div><\/a><\/a><\/div><\/div><\/div>Julia Ronkainen, projektledare p\u00e5 Warg\u00f6n Innovation, har \u00f6ver tio \u00e5rs erfarenhet inom textilbranschen samt djupg\u00e5ende expertis inom produkt-, process- och aff\u00e4rsutveckling inom biobaserade material. Under v\u00e5ren 2025 skrev hon sitt examensarbete i textilteknik i samarbete mellan H\u00f6gskolan i Bor\u00e5s, Aarhus Universitet och Chalmers tekniska h\u00f6gskola, d\u00e4r stickad textil kunde tillverkas med protein extraherat kl\u00f6vergr\u00e4s som r\u00e5vara.<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>![\"Nanna](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Nanna-Lindgaard-Skovborg_.jpg\")
<\/div><\/div>Nanna Lindgaard Skovborg<\/span>Forskningsassistent<\/span><\/div><\/a><\/a><\/div><\/div><\/div>Forskningsassistent Nanna Lindgaard Skovborg, Institutionen f\u00f6r biologisk och kemisk teknik, Aarhus universitet, \u00e4r kemitekniker med specialisering p\u00e5 polymerer och deras till\u00e4mpningar. Hon ing\u00e5r i forskningsgruppen Green Biorefining Technologies (GBT) d\u00e4r hon tillsammans med Emma arbetar med att utnyttja presskakan fr\u00e5n det gr\u00f6na bioraffinaderiet f\u00f6r att producera textilfibrer. <\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>![\"Emma](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Emma-Hostrup_.jpg\")
<\/div><\/div>Emma Thonesen Hostrup<\/span>Forskningsassistent<\/span><\/div><\/a><\/a><\/div><\/div><\/div>Forskningsassistent Emma Hostrup, Institutionen f\u00f6r biologisk och kemisk teknik, Aarhus universitet, \u00e4r bioteknik- och kemitekniker med specialisering p\u00e5 textil\u00e5tervinning och polymerer i allm\u00e4nhet. Hon ing\u00e5r i forskningsgruppen Green Biorefining Technologies (GBT) d\u00e4r hon tillsammans med Nanna arbetar med att \u00e5tervinna presskakan fr\u00e5n det gr\u00f6na bioraffinaderiet f\u00f6r att producera textilfibrer.<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Material fr\u00e5n f\u00f6rs\u00f6ken<\/span><\/h3>\n<\/div>
<\/span><\/div><\/div><\/div>Konventionella naturliga textilk\u00e4llor, som bomull, kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder mark, vatten och bek\u00e4mpningsmedel. Samtidigt \u00f6kar efterfr\u00e5gan p\u00e5 textilier i hela v\u00e4rlden1. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs ett h\u00e5llbart alternativ – som till exempel gr\u00e4s.<\/p>\n
Foto: <\/em>Ett prov best\u00e5r av 100 % gr\u00e4s och det andra av 50\/50 % gr\u00e4s\/konventionell vedmassa. Cellulosa \u00e4r ett naturligt material som finns i alla v\u00e4xter, tillsammans med lignin och hemicellulosa utg\u00f6r det tre huvudkomponenter som utg\u00f6r majoriteten av alla v\u00e4xter. Cellulosa utg\u00f6r den prim\u00e4ra strukturen i v\u00e4xtcellen, med hemicellulosa som lindar sig mellan cellulosan och f\u00f6rbinder cellulosamolekylerna.<\/p>\n Lignin ger v\u00e4xtcellen styrka och styvhet.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div> Cellulosa kan renas fr\u00e5n olika v\u00e4xter och anv\u00e4ndas f\u00f6r textilproduktion genom olika processer som lyocell och viskos. Dessa metoder \u00e4r dock energiintensiva och anv\u00e4nder starka kemikalier. Det gr\u00f6na bioraffinaderiet vid AU Viborg utvinner protein ur gr\u00e4s. Fr\u00e5n denna process finns det tv\u00e5 restprodukter, brunjuice och massafraktion, som b\u00e5da f\u00f6r n\u00e4rvarande anv\u00e4nds f\u00f6r biogas. Hemicellulosa och lignin l\u00f6ses upp och avl\u00e4gsnas fr\u00e5n gr\u00e4smassan genom f\u00f6rbehandlingarna, vilket ger en koncentrerad cellulosamassa. De olika f\u00f6rbehandlingsmetoderna inneb\u00e4r att massan v\u00e4rms upp under tryck, f\u00f6rst med en svag syra och sedan med en bas.<\/p>\n Genom att anv\u00e4nda flytande salter, s\u00e5 kallade joniska v\u00e4tskor, kan cellulosan l\u00f6sas upp. Detta sker genom att jonv\u00e4tskan interagerar med cellulosakedjorna och g\u00f6r den annars ol\u00f6sliga cellulosan l\u00f6slig.<\/p>\n Cellulosal\u00f6sningen, \u00e4ven kallad \u201ddope\u201d, \u00e4r mycket visk\u00f6s och tr\u00e5dig. N\u00e4r dopen exponeras f\u00f6r ett antil\u00f6sningsmedel, t.ex. vatten, kommer cellulosan att f\u00e4llas ut. Man kan sedan manipulera dopen till en \u00f6nskad form, t.ex. en film eller ett filament, och f\u00e4lla ut cellulosan, som kommer att f\u00f6rbli i denna form. Spinnningen av f\u00e4rg\u00e4mnet sker genom att f\u00e4rg\u00e4mnet pressas genom sm\u00e5 h\u00e5l, s.k. \u201dspinerette\u201d, i ett 1 cm stort mellanrum mellan spinerette och vattnet.<\/p>\n De formade filamenten dras sedan genom vattnet och upp p\u00e5 motordrivna valsar som kallas \u201dtake up rollers\u201d – upptagningsrullar. H\u00e4r trasslas filamenten upp. Efter centrifugeringen placeras filamenten i ett vattenbad f\u00f6r att avl\u00e4gsna all jonisk v\u00e4tska.<\/p>\n<\/div> 1.<\/strong> Presskaka, 2.<\/strong> Syraf\u00f6rbehandlad biomassa<\/em>, 3.<\/strong> Uppl\u00f6st massa, 4.<\/strong> Spinnmassa, 5.<\/strong> Regeneraterat cellulosagarn<\/em>, 6.<\/strong> Stickad textil<\/em><\/p>\n<\/div> Foto: J. Ronkainen<\/em><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div> Om du vill veta mer eller har fr\u00e5gor hittar du kontaktpersonerna f\u00f6r detta arbetspaket nedan.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>
\n<\/em>Foto: J. Ronkainen<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
\nDet beh\u00f6vs en mer milj\u00f6v\u00e4nlig reningsmetod f\u00f6r att minska textilindustrins milj\u00f6p\u00e5verkan.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Fr\u00e5n gr\u00e4sfibrer till textilproduktion <\/span><\/h4>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
<\/span><\/div><\/div><\/div>
\nMassafraktionen fr\u00e5n bioraffinaderiet kan renas till en cellulosarik massa, som kan l\u00f6sas upp och spinnas till textilfilament. Att anv\u00e4nda en restprodukt fr\u00e5n bioraffinaderiet f\u00f6r att tillverka textilier tillf\u00f6r ytterligare en h\u00f6gv\u00e4rdig produkt till v\u00e4rdekedjan genom att utnyttja biomassans fulla potential.<\/p>\n
\nDessa egenskaper g\u00f6r det m\u00f6jligt att spinna l\u00f6sningen och bilda tr\u00e5dar f\u00f6r textilproduktion.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/span><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Fr\u00e5n gr\u00e4smarksbiomassa till textilprodukter<\/h3>\n<\/div>
<\/span><\/div>Faktablad – Textil<\/strong><\/h3>\n<\/div>
<\/a><\/span><\/div><\/span><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Vill du veta mer?<\/h3>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Material fr\u00e5n f\u00f6rs\u00f6ken<\/span><\/h3>\n<\/div>
![\"\"](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Textile-image-5.jpeg\")
<\/a><\/div><\/div><\/div>![\"fiber_spinner_labratory_Aahus](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/fiber_spinner_2.0_Aahus-University.jpg\")
<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div>