Hur fungerar det?<\/h1>\n<\/div><\/div><\/div>Ett bioraffinaderi \u00e4r en anl\u00e4ggning som omvandlar biomassa till energi och andra \u00f6nskade produkter genom raffinering, det vill s\u00e4ga att utvinna en produkt ur en r\u00e5vara. Detta g\u00f6rs f\u00f6r att producera nya produkter baserade p\u00e5 biomassa ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda fossila r\u00e5material. Det finns m\u00e5nga olika anv\u00e4ndningsomr\u00e5den f\u00f6r ett bioraffinaderi, inklusive anv\u00e4ndning av biomassa fr\u00e5n skog, restprodukter fr\u00e5n livsmedelsindustrin eller jordbruksr\u00e5varor. Produkter som kan framst\u00e4llas inkluderar flygbr\u00e4nsle, kemikalier, textilier samt el, v\u00e4rme och br\u00e4nsle. <\/p>\n
I Green Valleys-projektet \u00e4r r\u00e5varan gr\u00e4s och kl\u00f6ver. Vi vill anv\u00e4nda denna r\u00e5vara f\u00f6r att producera ett h\u00f6gv\u00e4rdigt proteinkoncentrat som kan ers\u00e4tta importerad soja, vilken importeras fr\u00e5n Sydamerika och andra delar av v\u00e4rlden och har en stor negativ p\u00e5verkan p\u00e5 klimatet. <\/p>\n
Bakgrunden till projektet \u00e4r Danmarks intensiva spannm\u00e5lsodling, som leder till stora n\u00e4ringsl\u00e4ckage. M\u00e5let var att inf\u00f6ra mer gr\u00e4s i v\u00e4xtf\u00f6ljden f\u00f6r att binda n\u00e4rings\u00e4mnen i jorden, samtidigt som fler\u00e5riga v\u00e4xter ocks\u00e5 \u00f6kar kolinlagringen i marken och minskar behovet av konstg\u00f6dsel och bek\u00e4mpningsmedel.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>
Principen f\u00f6r att producera proteinkoncentrat i ett bioraffinaderi \u00e4r att k\u00f6ra gr\u00e4s och kl\u00f6ver genom en skruvpress. Detta ger tv\u00e5 fraktioner: en torr fraktion \u2013 fiberpulp, och en flytande fraktion \u2013 gr\u00f6njuice. Fr\u00e5n gr\u00f6njuicen kan proteinet separeras genom uppv\u00e4rmning och centrifugering. Proteinet blir d\u00e5 till ett pulver med en proteinhalt p\u00e5 omkring 50 %, beroende p\u00e5 vilken gr\u00e4styp som anv\u00e4nts. Det som \u00e5terst\u00e5r efter att proteinet har avl\u00e4gsnats \u00e4r en v\u00e4tska som kallas brunjuice. Den torra fraktionen, fiberpulpen, kan anv\u00e4ndas som foder till idisslare eller som substrat f\u00f6r biogasproduktion. Brunjuicen kan anv\u00e4ndas som foder till exempelvis grisar eller som substrat f\u00f6r biogasproduktion. <\/p>\n
F\u00f6r att kunna driva anl\u00e4ggningarna \u00e5ret runt har projektet testat att raffinera b\u00e5de f\u00e4rskt och ensilerat gr\u00e4s och kl\u00f6ver. Om ensilage anv\u00e4nds kan proteinet inte utvinnas p\u00e5 samma s\u00e4tt eftersom det har brutits ner i j\u00e4sningsprocessen. D\u00e5 f\u00e5r man endast en torr fraktion och en v\u00e5t fraktion. Den v\u00e5ta fraktionen kan anv\u00e4ndas som foder, till exempel f\u00f6r grisar, eller som substrat f\u00f6r biogas.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
![](\"https:\/\/greenvalleys.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/the-process-image-2.jpg\" "\\"Green")
<\/span><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Ett bioraffinaderi \u00e4r en anl\u00e4ggning som omvandlar biomassa till energi och andra \u00f6nskade produkter genom raffinering, det vill s\u00e4ga att utvinna en produkt ur en r\u00e5vara. Detta g\u00f6rs f\u00f6r att producera nya produkter baserade p\u00e5 biomassa ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda fossila r\u00e5material. Det finns m\u00e5nga olika anv\u00e4ndningsomr\u00e5den f\u00f6r ett bioraffinaderi, inklusive anv\u00e4ndning av biomassa fr\u00e5n skog, restprodukter fr\u00e5n livsmedelsindustrin eller jordbruksr\u00e5varor. Produkter som kan framst\u00e4llas inkluderar flygbr\u00e4nsle, kemikalier, textilier samt el, v\u00e4rme och br\u00e4nsle. <\/p>\n
I Green Valleys-projektet \u00e4r r\u00e5varan gr\u00e4s och kl\u00f6ver. Vi vill anv\u00e4nda denna r\u00e5vara f\u00f6r att producera ett h\u00f6gv\u00e4rdigt proteinkoncentrat som kan ers\u00e4tta importerad soja, vilken importeras fr\u00e5n Sydamerika och andra delar av v\u00e4rlden och har en stor negativ p\u00e5verkan p\u00e5 klimatet. <\/p>\n
Bakgrunden till projektet \u00e4r Danmarks intensiva spannm\u00e5lsodling, som leder till stora n\u00e4ringsl\u00e4ckage. M\u00e5let var att inf\u00f6ra mer gr\u00e4s i v\u00e4xtf\u00f6ljden f\u00f6r att binda n\u00e4rings\u00e4mnen i jorden, samtidigt som fler\u00e5riga v\u00e4xter ocks\u00e5 \u00f6kar kolinlagringen i marken och minskar behovet av konstg\u00f6dsel och bek\u00e4mpningsmedel.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>
Principen f\u00f6r att producera proteinkoncentrat i ett bioraffinaderi \u00e4r att k\u00f6ra gr\u00e4s och kl\u00f6ver genom en skruvpress. Detta ger tv\u00e5 fraktioner: en torr fraktion \u2013 fiberpulp, och en flytande fraktion \u2013 gr\u00f6njuice. Fr\u00e5n gr\u00f6njuicen kan proteinet separeras genom uppv\u00e4rmning och centrifugering. Proteinet blir d\u00e5 till ett pulver med en proteinhalt p\u00e5 omkring 50 %, beroende p\u00e5 vilken gr\u00e4styp som anv\u00e4nts. Det som \u00e5terst\u00e5r efter att proteinet har avl\u00e4gsnats \u00e4r en v\u00e4tska som kallas brunjuice. Den torra fraktionen, fiberpulpen, kan anv\u00e4ndas som foder till idisslare eller som substrat f\u00f6r biogasproduktion. Brunjuicen kan anv\u00e4ndas som foder till exempelvis grisar eller som substrat f\u00f6r biogasproduktion. <\/p>\n
F\u00f6r att kunna driva anl\u00e4ggningarna \u00e5ret runt har projektet testat att raffinera b\u00e5de f\u00e4rskt och ensilerat gr\u00e4s och kl\u00f6ver. Om ensilage anv\u00e4nds kan proteinet inte utvinnas p\u00e5 samma s\u00e4tt eftersom det har brutits ner i j\u00e4sningsprocessen. D\u00e5 f\u00e5r man endast en torr fraktion och en v\u00e5t fraktion. Den v\u00e5ta fraktionen kan anv\u00e4ndas som foder, till exempel f\u00f6r grisar, eller som substrat f\u00f6r biogas.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
<\/span><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>