Från gräs till textil

Konventionella naturliga textilkällor, som bomull, kräver stora mängder mark, vatten och bekämpningsmedel. Samtidigt ökar efterfrågan på textilier i hela världen1. Därför behövs ett hållbart alternativ – som till exempel gräs.

Foto: Ett prov består av 100 % gräs och det andra av 50/50 % gräs/konventionell vedmassa.
Foto: J. Ronkainen

Cellulosa är ett naturligt material som finns i alla växter, tillsammans med lignin och hemicellulosa utgör det tre huvudkomponenter som utgör majoriteten av alla växter. Cellulosa utgör den primära strukturen i växtcellen, med hemicellulosa som lindar sig mellan cellulosan och förbinder cellulosamolekylerna.

Lignin ger växtcellen styrka och styvhet.

Cellulosa kan renas från olika växter och användas för textilproduktion genom olika processer som lyocell och viskos. Dessa metoder är dock energiintensiva och använder starka kemikalier.
Det behövs en mer miljövänlig reningsmetod för att minska textilindustrins miljöpåverkan.

Från gräsfibrer till textilproduktion

Det gröna bioraffinaderiet vid AU Viborg utvinner protein ur gräs. Från denna process finns det två restprodukter, brunjuice och massafraktion, som båda för närvarande används för biogas.
Massafraktionen från bioraffinaderiet kan renas till en cellulosarik massa, som kan lösas upp och spinnas till textilfilament. Att använda en restprodukt från bioraffinaderiet för att tillverka textilier tillför ytterligare en högvärdig produkt till värdekedjan genom att utnyttja biomassans fulla potential.

Hemicellulosa och lignin löses upp och avlägsnas från gräsmassan genom förbehandlingarna, vilket ger en koncentrerad cellulosamassa. De olika förbehandlingsmetoderna innebär att massan värms upp under tryck, först med en svag syra och sedan med en bas.

Genom att använda flytande salter, så kallade joniska vätskor, kan cellulosan lösas upp. Detta sker genom att jonvätskan interagerar med cellulosakedjorna och gör den annars olösliga cellulosan löslig.

Cellulosalösningen, även kallad ”dope”, är mycket viskös och trådig. När dopen exponeras för ett antilösningsmedel, t.ex. vatten, kommer cellulosan att fällas ut. Man kan sedan manipulera dopen till en önskad form, t.ex. en film eller ett filament, och fälla ut cellulosan, som kommer att förbli i denna form.
Dessa egenskaper gör det möjligt att spinna lösningen och bilda trådar för textilproduktion.

Spinnningen av färgämnet sker genom att färgämnet pressas genom små hål, s.k. ”spinerette”, i ett 1 cm stort mellanrum mellan spinerette och vattnet.

De formade filamenten dras sedan genom vattnet och upp på motordrivna valsar som kallas ”take up rollers” – upptagningsrullar. Här trasslas filamenten upp. Efter centrifugeringen placeras filamenten i ett vattenbad för att avlägsna all jonisk vätska.

Illustration process spinning_EN

Från gräsmarksbiomassa till textilprodukter

1. Presskaka, 2. Syraförbehandlad biomassa, 3. Upplöst massa, 4. Spinnmassa, 5. Regeneraterat cellulosagarn, 6. Stickad textil

Foto: J. Ronkainen

Faktablad – Textil

From grass to textile_Green Valleys_EN_Sida_1
Textil video | Green Valleys

Vill du veta mer?

Om du vill veta mer eller har frågor hittar du kontaktpersonerna för detta arbetspaket nedan.

Julia Ronkainen
Julia RonkainenProjektledare
Julia Ronkainen, projektledare på Wargön Innovation, har över tio års erfarenhet inom textilbranschen samt djupgående expertis inom produkt-, process- och affärsutveckling inom biobaserade material. Under våren 2025 skrev hon sitt examensarbete i textilteknik i samarbete mellan Högskolan i Borås, Aarhus Universitet och Chalmers tekniska högskola, där stickad textil kunde tillverkas med protein extraherat klövergräs som råvara.
Nanna Lindgaard Skovborg
Nanna Lindgaard SkovborgForskningsassistent
Forskningsassistent Nanna Lindgaard Skovborg, Institutionen för biologisk och kemisk teknik, Aarhus universitet, är kemitekniker med specialisering på polymerer och deras tillämpningar. Hon ingår i forskningsgruppen Green Biorefining Technologies (GBT) där hon tillsammans med Emma arbetar med att utnyttja presskakan från det gröna bioraffinaderiet för att producera textilfibrer.
Emma Thonesen Hostrup
Emma Thonesen HostrupForskningsassistent
Forskningsassistent Emma Hostrup, Institutionen för biologisk och kemisk teknik, Aarhus universitet, är bioteknik- och kemitekniker med specialisering på textilåtervinning och polymerer i allmänhet. Hon ingår i forskningsgruppen Green Biorefining Technologies (GBT) där hon tillsammans med Nanna arbetar med att återvinna presskakan från det gröna bioraffinaderiet för att producera textilfibrer.

Material från försöken

Här hittar du all dokumentation och bilder från detta försök.

Sötåsen Naturbruksskola

Under våren 2020 etablerades demonstrationsanläggningen för grön bioraffinering vid Naturbruksskolan Sötåsen utanför Töreboda.